De där jäkla nallarna..

 
Missförstå mig inte, de är jättesöta! Det är mer vad de står för och vad de påminner oss om. I måndags var jag och Michelle i badrummet. Jag fixade mig och hon lekte lite med mina grejjer som hon ofta gör. Hon hade tagit ner några badkulor - såna där med badolja i - och hon brukar bara titta och känna lite på dem så jag har aldrig känt mig orolig för det. 
Denna gång blev det inte så.. helt plötsligt fräser hon till, spottar och hostar och jag ser att hon har sån där badolja på hakan. Hon hade alltså antagligen bitit hål på den där och fått olja i sig - hur mycket vet jag inte. Men jag går ut med henne till Martin och berättar vad som hänt. Jag hade sköljt hennes mun och Martin gick ner med henne för att dricka vatten så jag var fortfarande inte direkt orolig. Sen när M och Michelle kom upp igen så grät hon och hostade och mådde inte alls bra och M sökte på det och tyckte att vi borde höra av oss till sjukvården/giftcentralen. 1177 hade så lång kö att det inte ens gick att komma fram utan man skulle försöka igen senare så det blev att ringa 112 - 2a gången på 7 månader..
 
Ambulansen kom snabbt och kikade på henne och de tyckte det verkade som hon mådde rätt så bra men hon lät väldigt skrovlig och hostig så de ville att vi skulle åka in till sjukhuset i Linköping. Jag och Michelle åkte i ambulansen och M fick ta bilen efter med lillebror.
Kändes så fruktansvärt jobbigt att se hur Michelle fick syrgas i ambulansen och samtidigt tänka på hur jag lämnade lillebror - bara 3 dagar gammal - en timme utan mat och mig som han finner mest tröst hos just nu.
 
Michelle mådde ändå relativt bra - var bara väldigt skrovlig i halsen och syrgasen hjälpte henne få upp luftvägarna till 100 % från 98. Däremot hade ambulanskillen svårt att väcka henne när han lät henne somna - då blev jag vettskrämd! Men vi fick liv i henne och hon fick sitta hos mig resten av resan och jag fick hålla henne vaken.
 
På akuten gjorde de en undersökning på henne, tog en badkula och kollade innehållet och konstaterade att det fanns ämnen som kunde irritera slemhinnorna. De ville att vi skulle vara kvar där 4 timmar för observation. Däremot var det ju inte bra att lillebror blev kvar där, 3 dagar med alla bakterier och smittor som det finns på ett sjukhus och speciellt på akuten där det är alla möjliga sorters sjukdomar.
Jag och lillebror tog bilen hem och barnens farmor var snäll och skjutsade Martin och Michelle hem på kvällen.
 
Usch vilken dag!
 
Michelle mår bra iaf, hon är något skrovlig och hostig emellanåt men bara hon inte får feber och blir sjuk av det skulle det inte vara någon fara. Men så orolig man blir.



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0