Vecka 20 <3

 
Vecka 20 <3 Bilder på magen från 19+0 (v 20)
 
Bebisen: Barnet är nu ca 22 cm långt från huvud till fot och väger cirka 225 gram i början av veckan och cirka 280 gram vid veckans slut. Barnet växer snabbt. Utveklingen av sinnesorganen - hörsel, syn, känsel, smak och lukt - kommer nu. Om det är en flicka så fin det redan cirka två miljoner ägganlag i äggstockarna. På huden finns ett vitt fett (vernix caseosa) som skyddar den känsliga huden mot påverkan av fostervattnet. En del barn har kvar en stor del av detta fettlager när de föds.
Fram till halva graviditeten växer de flesta barnlikvärdigt, men nu börjar de individuella skillnaderna i genetiken göra sig gällande - en del kommer att bli långa och smala, andra lite kortare och "knubbiga". Barnets födelsevikt påverkas även av vad mamman äter, så tänk på att äta en allsidigt, bra kost.
 
I Gravidkroppen: Du är nu halvvägs i graviditeten! Barnet rör sig mer och nu känner många kvinnor av de första rörelserna i form av ett fladdrande eller kurrande - de regelrätta sparkarna kommer när barnet blivit lite större. Magen blir större när livmodern växer och på en del mammor kan naveln börja puta ut.
 
Egna tankar om föregående vecka: Foglossningssmärtan fortsätter... speciellt när jag går mycket eller bär på Michelle. Men hon har varit bättre denna vecka så varit främst vid mycket gående som jag känt av smärtan. Usch, jag längtar tills jag ska träffa sjukgymnasten 23/11!
 
Annars har jag känt mig piggare denna vecka och målat hallbyrån och fixat med Michelles klädskåp i veckan som Äntligen är klart! Blir ett annat inlägg om det.
Jag har även orkat storstäda till sent på kvällarna vilket känts väldigt skönt att börja få ordentlig ordning igen. :)
 
Rörelserna fortsätter och jag kan tycka att de borde kännas utanpå men inte. Väldigt mysigt för mig som kan känna dem iaf :) Tankar om vad det är för en liten en börjar komma.. Nu växer den ju så mycket snabbare också! Har väl börjat känna av lite växtvärk om magen i peridioder igen. Det gör man ju mycket i början - känns ju som att magen ska sprängas! Det gör lite småont men samtidigt supermysigt :)
 
Jag längtar så mycket till 2a ultraljudet på tisdag - Tänk att vi då kanske får reda på om det blir en liten lillebror eller en lillasyster.. Det är ju så spännande! <3
 
Viktuppgång från start: 4 kg
 

Ögonkliniken

Igår var vi på ögon med Michelle då vi hade fått en remiss efter 6-månaderskontrollen. Har varit många blandade känslor för min del gällande det.. Vi hade ju 6-månaderskontrollen i slutet av april och då gick kontrollen jättesnabbt, kändes som att de knappt kollade något. Men de sa efter en snabb titt att Michelles vänstra öga gick mer inåt och att det var helt normalt att små barn skelar lite men att det ska ha rättat till sig vid 6 månader. Har det inte rättat till sig måste de skicka en remiss till ögonkliniken.
Okej, det är ju bra att de kollar upp det om det skulle vara något som måste rättas till. Bättre att göra det tidigt än att det blir värre liksom.
 
Inte långt efter kontrollen fick vi hem en remiss till sjukhuset, men det var till plan 16 vid B-hissarna - Den vanliga barnavdelningen. Jag tänkte att de skickar väl dit en ögonspecialist, inget konstigt med det. När vi väl var där gjorde hon en noggrann undersökning - Kollade alla reflexer, rörelser, ficklampa i ögonen och allt möjligt. Hon frågade mycket om vilken sjukgymnast vi hade varit hos (också från ett "hitta på" från 2-månaderskontrollen) och hur vi tyckte att det gick med Michelles rörelseutveckling osv. Hon blev chockad över hur rörlig hon var och hur bra hon redan kunde krypa. 
När vi gick hem tyckte vi att det var lite konstigt att hon hade gjort en så noggrann undersökning när vi trodde att hon skulle kolla på Michelles ögon. Men allt hade ju sett bra ut och vi hade fått massvis med komplimanger för vårt lilla charmtroll så vi tänkte ju inte mer på det.
 
I juni kom det däremot en ny remiss - där det stod tydligt att vi skulle till ögonkliniken och att vi skulle ta med oss aktuella glasögon (Michelle har inga) och hur de skulle droppa någon vätska i Michelles ögon som skulle utvidga hennes pupiller och hon skulle se suddigt av det osv. Då blev jag upprörd! Vi hade ju redan varit på sjukhuset trodde vi, varför skulle vi dit igen? Å vad hade vi egentligen varit på för undersökning då?!
När jag visade det för M när han kom hem från jobbet blev han lika chockad som jag men inte lika upprörd. Vi pratade om det förra besöket och kom fram till att det måste varit någon slags slutkontroll för sjukgymnastkontrollerna. Även om de hade sagt gången innan att vi inte behövde komma fler gånger så måste det varit något sånt. Den remissen fick vi från 2-månaderskontrollen. Då var Michelle både hungrig och trött och ville inte alls samarbeta med läkaren.. Å hon hade precis lärt sig vända sig från rygg till mage då hon bara var 7 veckor när hon gjorde det första gången. Å det gjorde hon åt höger i början.. men det är ju egentligen väldigt duktigt att redan kunna vända sig då. Men då tyckte läkaren att det inte var bra att hon bara rörde sig åt ett håll och frågade om det och tyckte att vi skulle till en sjukgymnast å kolla upp det. 
När vi var hos sjukgymnasten gick allt jättebra och hon tyckte inte att vi behövde komma tillbaka men vi ville komma på ett besök till för att vara säkra att allt såg bra ut. Å det fick vi - dock fick jag vara hemma den gången då jag låg hemma sjuk i 40 graders feber. Men det hade gått jättebra!
 
Lååångt inlägg.. haha!
Hur som helst, vi var ju som sagt på ögon igår och allt såg jättebra ut. Min oro sen i juni släppte och jag blev jättelättad och skönt att vi slapp droppa in de där läskiga dropparna i Michelles ögon. Hela besöket inklusive väntetiden tog bara 10 minuter när det skulle tagit ca 1,5 h så kändes ju lite smått dumt att M hade fått gå tidigare från jobbet för det besöket, men men.
Ögonläkaren förklarade att bebisar och små barn kan ha lite skinn över ögonen vid näsan. Näsan kommer ju växa till sig sen men nu är den ju platt liksom. Så när den växer kommer skinnet över ögonen försvinna mer och mer. Å Michelle har ju ganska mycket skinn över ögonen och tydligen har hon lite mer över det vänstra ögat - Det ögat läkaren på 6-månaderskontrollen hade kommenterat att det var längre in än det andra. Å när barn har skinn över ögonen kan det se ut som att de skelar - jättemycket - fast att de inte överhuvudtaget gör det! berättade ögonläkaren för oss.
Alltså jag är ju väldigt lättad att allt såg bra ut även om ett par glasögon eller lapp för ögat inte hade varit hela världen - det är ju för att hjälpa barnet så tidigt som möjligt. Men samtidigt är jag ganska irriterad att ha varit orolig i 4-5 månader, inte konstant orolig men det har ju funnits inom mig att strax innan 1-årsdagen ska vi till ögon och kolla upp skelningen. Jag har inte tyckt att hon skelat men jag har ju sett att det vänstra varit längre in men det har ju också sett bättre ut nu. Å antagligen har hon aldrig skelat.. utan det var de stressade läkarna på kontrollerna på BVC som såg fel IGEN. De borde haft kännedom om skinnet över ögonen och hur det ligger till än att vi ska behöva tänka och oroa oss för det i nästan ett halvår! Oroa oss för något som inte ens fanns.
Aja, bara att släppa det och säger de något knasigt på 1-årskontrollen som vi inte lagt märke till över huvudtaget kommer jag stå på mig. Det beror ju självklart på vad det är.. Men vi känner vårt barn så mycket mer än vad de gör under deras stressade 5 minuter - Knappt det.
 
 
Michelle 3 månader <3
 
Här ser man att det vänstra ögat är mer inåt än det högra.. men hon tittar ju rakt fram med båda ögonen - Gud vad jag önskar att vi hade fått rätt information från början..
 

Vi har köpt hus!

I lördags skrev vi kontrakt, vi har Äntligen fått vårt hus! 
 
 
Jag tror det var tisdagen den 4e oktober som vi var på visningen men jag har haft så mycket annat att göra och tänka på att jag inte hann skriva om den husvisningen. Sen funderade vi 2 dagar innan vi la ett bud och den budgivningen gick relativt snabbt ändå. Den blev klar redan på lördagen men vi fick besked på måndagen att vi hade vunnit budgivningen.
Sen uppstod det däremot ett annat problem som drog ut på tiden om vi verkligen hade fått huset eller inte. Värmepannan hade gått sönder efter visningen och säljarna som var 7 st syskon/barnbarn från ett dödsbo undrade vart vi stod efter det. Å vi var rädda att de pratade med de andra budgivarna också då deras sista bud bara var 10 000 under vårt. Men vi lyckades dra ner priset lite och ändå bli valda att köpa. Men gud så jobbigt jag tyckte det var att vänta! Haha, jaa jag är väldigt otålig av mig! 
 
Men nu har vi fått vårt hus och det kommer bli så mysigt! Vi får tillgång till det redan 15e november och då kommer vi fixa in bergvärme där i stället. Sen har vi ju 3 månaders uppsägningstid på vår hyresrätt så vi har inte bestämt när vi ska flytta in på riktigt än men jag skulle tro att det blir runt nyår. 
Förstår ni hur glad och lättad jag är? Nu behöver vi inte trängas 4-5 personer i vår lilla 3a på typ 65 kvm, vet inte riktigt hur många kvm men nåt sånt är det. Utan nu kommer vi bo i en stor villa på 160 kvm + källare på 80 kvm - Alltså 240 kvm! Drömmen! <3
Sen att det ligger i lilla Ödeshög är väl en annan femma.. Men jag har ju åtminstone min bror där också och 40-45 minuter till Linköping. Något närmare till Jönköping och hur kul kommer det inte att bli att kunna handla på den IKEA? Som är något större än vår i Linköping :)
Å pendlingen varje dag behöver ju åtminstone inte jag bekymra mig om på ett tag ;) Kommer ju vara hemma 1,5 år till och hur mys att vara mammaledig i en egen trädgård? Speciellt när vår lilla kommer på våren och Michelle kan börja leka i sandlådan, plaska i en pool osv.. Så mycket mer värd mammaledighet som jag verkligen kommer njuta av <3
 
Bild 1: Källare
Bild 2: Entréplanet
Bild 3: Övervåningen
 
Planlösningen på övervåningen tycker vi inte om så det kommer ändras en del på om det går som vi vill. Det vi tycker inte om är att man behöver gå igenom ett sovrum för att komma till ett annat. Å även om jag egentligen hade velat ha en klädkammare så är den där alldeles för liten så tanken är att kanske riva bort den. Vi får se och jag kommer absolut återkomma om det - Nu börjar verkligen vårt äventyr! :) <3
RSS 2.0